Leif Mettävainio

Förespråkar och skriver om internationell solidaritet, hållbar livsstil, rättvisa och en hel del annat. Jag fotograferar en hel del – och ibland, om jag får säga det själv, blir det riktigt bra.

Arkiv för Rättvisa

Köpt tystnad

För många år sedan under en resa i Tunisien fick jag en fråga från en journalist: Leif, vet du skillnaden mellan att vara fattig eller rik? Jag hade inte det där riktigt klockrena svaret och fick föjande svar tillbaka: ”Den rike köper tystnaden, den fattige tvingas leva i en miljö med slammer och oljud”

Annonser

Fotbad i dricksvatten

Det svajar ordentligt. Jag tänker på våldet  och kravallerna i England, den ekonomisk oron, börsras och svältkatastrof i delar av Afrika. Utan att generalisera för mycket så har fattiga och utsatta något gemensamt med de kapitalstarka, de vänder sin vrede mot politikerna. Kapitalismen måste regleras. Klyftorna mellan de som har och inte har är större än någonsin.

Det behövs en ny världsordning. Det kanske är en utopi, men något måste göras. Vår del av jorden förbrukar stora delar av vår gemensamma planets resuser. Ibland tycker jag att vår sätt att leva går till överdrift. Om vi till exempel ska duscha eller ta ett fotbad så gör vi det i dricksvatten. Vi badar våra fötter i dricksvatten – det är inte klokt!

Tidigare i veckan fick jag ett meddelande från en facklig kollega och vän i Uganda om att matpriserna i Uganda på kort tid har stigit med 200-300 procent och lönerna står stilla. Vad säger man? Vi träffar varandra senare i höst på ett möte och nog har vi en hel del att snacka med varandra om..

Tack och lov finns det ljuspunkter. Jag läste i Socialdemokraternas ”Aktuellt i politiken” att SSU på fyra år har mer än fördubblat sitt medlemsantal. Det är glädjande, det finns en framtid. Jag var lite avvaktande i samband med  valet av Jytte Guteland till ordförande för SSU. Det hade jag inte behövt vara. Jytte har fört ungdomsförbundet till nya höjder. Hon har tagit stort utrymme i debatten och i medierna. Jytte Guteland inspirerar, även oss lite ”äldre ”.

Semester en klassfråga

Det är stora skillnader, klasskillnader mellan olika gruppers möjlighet till meningsfull semester. LO har tagit fram en rapport som visar på stora skillnader mellan LO förbundens medlemmar och tjänstemän.

Finanskrisen har påverkat arbetarnas men inte tjänstemännens semetervanor. Rapporten från LO visar att många arbetare varken har möjlighet att åka på semesterresa eller har tillgång till fritidshus.

År 2010 hade 32 procent   av samtliga arbetare varken gjort en semesterresa eller hade tillgång till ett  fritidshus. Bland tjänstemän är siffran 15 procent. Det här är inte alls bra. LO rapporten ”Semestervanor år 2010” hittar du här.

Jag önskar er som följer min blogg en trevlig midsommar och en fin sommar. Min semester har precis börjat. Mitt bloggande kommer inte att upphöra i sommar. Däremot kanske det inte kommer nya texter lika ofta som annars.

Bra avslut på ledigheten

Påskledigheten var underbar. Jag får nästan nypa mig själv i armen för att tro det är sant. En oskyldigt blå himmel och strålande solsken i fyra dagar.Frukost, lunch och middag ute i det gröna. Ett halleluja moment! Det är trevligt att följa och vårda växterna på vår kolinilott.

Helgen avslutades med manifestation och protestmöte på medborgarplatsen i Stockholm. Cirka ett tusen personer hade hörsammat Påskuppropet och manifesterade kraftfullt mot utförsäkringarna och krävde en mänskligare sjukförsäkring. Helle Klein var en av flera lysande talare. Liknande manifestationer skedde på ett trettiotal orter runt om i landet. Det känns härligt att Svenska kyrkan har modet att stå upp för de sjukas rättigheter.

Löst avtals snack

Inför den stundande avtalsrörelsen har ett antal arbetsgivardirektörer skrivit under en debattartikel i DN. De manar till återhållsamhet och en vädjan till fackförbunden att hålla igen med lönekraven. Är det någon som blir förvånad? Samtidigt är de ganska nöjda med de senaste 15 årens löneutvecklingen.

Det är knappast en nyhet att facket i vårt land, alltid har, med några få undantag tagit ett stort ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Ett ”ansvar” som kanske ibland gått för långt.

Mellan raderna uppmanar de till samordning samtidigt som de oftast propagerar för en annan rikting. Dubbelmoralisterna har talat…

Gum(m)iryggarna

Läkare, präster, biskopar, socialdemokraterna, LO och många andra inklusive en del företrädare för de små partierna i den borgerliga regeringen har protesterat mot den orättfärdiga och dåliga sjukförsäkringen.

Gummiryggarna i regeringen ger sken av att ha backat inför den massiva kritiken mot sjukförsäkringen som sparkar mot dem som redan ligger. Eller har regeringen egentligen backat? Jag mår illa av deras politik. Till varje pris, med ett skenheligt smile har de sänkt skatten och försämrat välfärden.

Aftonbladets moderatkramare Mellin är inte heller belåten. Regeringen får svidande kritik för sitt försiktiga försök till lapp och lagande av sjukförsäkringen.

Fredrik Reinfeldt ställer inte upp i en debatt mot Håkan Juholt, svagt.

Godis- och bonusregnet till misslyckade direktörer fortsätter. När löntagarnas löner ska fördelas då ska de minsann hållas igen. Inte nog med att somliga får astronomiska ersättningar, de betalar också för lite skatt. En direktör som får 10 miljoner kronor i vinstbonus betalar 25 procent i skatt. Om en vanlig anställd får en bonus på 10 000 kronor så betalar hon/han närmare hälften i skatt. Det är orättvist och perverst. En klass- och elitpolitik, ingenting annat.

AB   mer AB

McDonalds skatterabatt

Det ser mer och mer ut som att Sverige håller på att förvandlas till ett låglöneland. Den amerikanska hamburgerjätten McDonalds fick sina sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) sänkta med svindlande 140 miljoner kronor förra året. Företaget tjänar grova pengar på den borgerliga regeringens politik tack vare att de till stor del anställer ungdomar, en grupp som blivit extra billiga att anställa i det ”nya” Sverige. Staten subventionerar på detta sätt amerikansk snabbmat och skräpkultur. Det här en osmaklig politik.